Reunion – egensinnigt i Indiska Oceanen

Han möter upp oss i hotellobbyn, just när jag är som mest upprörd över hotellets nonchalanta oförmåga och ointresse i att göra gästerna nöjda. Vi har bott på hotellet i fyra nätter och minst lika många gånger har vi bett om att få någon, minimal, information på engelska. Men allt från turistbroschyrer till skyltar, menyer …

Brac, Kroatien – Dina färger är blå

Bergen tecknar en spetsig siluett i ett lila-blått sken. Havet skiftar i nyanser från mörkt djupblå till den klaraste turkos. Himlen är hög. Vi är i byn Postira på ön Brac i kroatiska Dalmatien. De små husen i vit kalksten i den lilla hamnen ger ett värdigt och stabilt intryck. De andas ro. De vita små …

Maun, Botswana – där hjärtat hinner landa

Efter ett dygns långdragen resa via London och Johannesburg tar det lilla propellerplanet från Air Botswana äntligen mark på den torra, afrikanska jorden. Det har varit klart väder på den korta flighten från Johannesburg och de rödbruna torra markerna har brett ut sig under oss mot den klarblå himlen. Jag har landat i Maun, i …

Wanaka, Nya Zeeland – drömmen om berg och sjö

Jag är här igen, på min plats på jorden. Mina fötter står, om än lite medtagna av jetlag, återigen på nyzeeländsk jord. Bara känslan av att befinna sig så långt borta är svindlande. Vi har kört sedan tidig morgon från Govenors Bay utanför Christchurch, söderut på sydön. Mot en plats där sjöarna är djupa och blå, och där bergen omringar dem som ståtliga och högresta damer. Där fåren betar på sluttningarna och gigantiska en-liknande träd sträcker sig mot skyn. Där färgerna är så blå och så gröna att det gör ont.

Rarotonga, Cooköarna – berättelsen om en cykel

Regnet piskar mot flygplansfönstret och vår boeing 767 från Air New Zealand gungar rejält i stormbyarna. Gröna berg är knappt urskiljbara bland de lågt hängande molnen, och att få en glimt av några turkosblå laguner, som under många år huserat i min fantasi, är det inte tal om. Cooköarna har funnits i mina tankar ända …