Färöarna – Får, fisk och frihet

När några kaxiga bergstoppar, vita av snö, dyker upp mitt i det stormande havet utanför det lilla flygplansfönstret, är det som att se en film spelas upp utanför fönstret. Solens strålar bryter igenom de tunga och grå molnen som ligger runt öarna. Minut efter minut av obebodd natur och orörda bergstoppar, pudrade med det finaste lager snö, passerar förbi. Plötsligt kastar planet till i vinden, och faller snabbt och hårt i luftgroparna. Vi är nära marken nu men fortfarande syns ingen landningsbana. Mitt hjärta börjar slå kraftigt och händerna darrar. Men plötsligt är vi nere på färöisk mark. Trots den dramatiska ankomsten är detta förmodligen ändå en dagarna med lugnare förutsättningar.

6241702560_IMG_0605

Färöarna är en konstitutionell monarki under Danmark, med eget parlament som leds av lagmannen, eller statsministern. Färöarna har två platser i det danska parlamentet men är inte medlemmar i EU. De 18 öarna har närmast omkring sig Hebriderna och Shetlandsöarna, och till Reykjavik flyger man på cirka en timme. Norska vikingar, danskar och britter har genom historiens gång styrt öarna tills öarna blev självstyrande år 1948.

6241676320_IMG_0574

Färöingarna har genom tiderna kämpat för att deras älskade öar ska utvecklas på det sätt som värnar det unika ursprunget. Det går inte att ta något för givet när man är född och boende på en isolerad ögrupp mitt i Atlanten. Därför sköts många viktiga funktioner lokalt på öarna, medan medan Danmark ansvarar för bland annat försvar, polis och ger ekonomiskt stöd. Foroya Kringvarp är det statliga radio- och tv-organ, som med begränsade sändningstider servar alla de små byar och avkrokar som finns på öarna. Färöiska är nationalspråket, sprunget ur nynorskan, och är närmast släkt med isländskan. Alla barn måste lära sig danska i skolan som andraspråk, för att hålla fast vid anknytningen till moderlandet.

Idag har Färöarna även sin egen valuta, och egna frimärken. Huvudstaden Torshavn må vara en av världens minsta, men den blomstrar av företag, cafeer, restauranger och turism. Ett mycket väl fungerande och trivsamt mikrosamhälle. För att inte tala om den imponerande historien om det egna flygbolaget. Man började med ett litet plan men har nu minst tre plan i sin flotta, plus ett antal helikoptrar som krävs för linjetrafik mellan vissa öar. Man kan idag flyga direkt från Färöarna till bland annat Reykjavik, Edinburgh, Billund, Köpenhamn och Oslo.

IMG_2135

I alla dessa delar ser man den nordiskt tysta, eftertänksamma beslutsamheten gå igen. Det karga, sparsamt färgade lugnet är så långt man kan komma från Köpenhamns blinkande affärsgator eller stressen på Kastrup. Öppningen av gate nummer två på Vaga Floghavn firades stolt och triumfartat. Färöingarna må hålla sig på sin kant, men har aldrig långt till ett stort leende där de isländska diftongerna spelar en glad melodi. Gärna berättar de om sina öar och sitt synsätt på världen.

6241676320_IMG_0554

Min guide är stenhuggare, och uppväxt på Soderoy, men flyttade i tidig ålder till Danmark eftersom fadern skulle utbilda sig till präst. Senare landade familjen i Färöarnas andra största stad Klaksvik. Pappan blev präst för ett antal kyrkor i den andra största staden och i fiskehamnen Klaksvik, och på de nordliga öarna. Det innebar att han fick gå till fots eller ta båt när gudstjänster skulle hållas, eftersom inga tunnlar fanns på den tiden. Dessutom var fadern en av de två som satt i det danska parlamentet för Färöarna. Sonen utbildade sig till stenhuggare i Köpenhamn, för att senare återvända till och bosätta sig på Färöarna. Även om det smärtar att ha barn och barnbarn i Danmark, är det på öarna han har sitt hjärta.

Fiskeindustrin och ett antal egna rederier och fiskfabriker är det som sysselsätter de flesta invånarna. Valkött äts i stora mängder, vilket kritiseras av omvärld och olika organisationer. Färöingarna å sin sida, verkar vilja fortsätta äta val. Oavsett ståndpunkt, så får man intrycket att tillvägagångssättet är mycket traditionellt och att syftet är bevara färöisk tradition, likväl som att säkra köttet. Grindadrap, eller valslakt, organiseras av de olika orterna på öarna. Deltagarna måste ha genomgått en kurs, och om man har det är det fritt att delta. Valarna drivs av båtar in i de vikar som är tillåtna, simmar upp på land och dödas omedelbart under stort och rött blodvite. Det är förbjudet att angripa valarna i vattnet. De stora mängderna kött delas sedan ut till invånarna i det ”valdistrikt” där valen har fångats. Om det blir mycket kött delas det ut till andra distrikt, och ibland till hela Färöarna. Alla hushåll kan då be att få ta del av köttet.

Fårköttet däremot, räcker, tvärtemot vad man kan tro, inte till. 80 000 får är för få för att mätta de 50 000 invånarna. Därför importerar Färöarna årligen får hela vägen från Nya Zeeland. Färöiska får har dessutom företräde i trafiken och på vägarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s