Reunion – det exotiska Frankrike

Att flyga till Reunion från Mauritius är en annorlunda upplevelse. Trots den korta flygtiden på 45 minuter så förflyttas man hela vägen från Indiska Oceanen och in i EU. För här, 70 mil utanför Madagaskar, ligger en mycket exotisk del av Frankrike utslängd i havet.

Reunions historia präglas av slaveri och kolonialism. På 1800-talet tog britterna Reunion från Napoleon, men gav tillbaka ön redan fyra år senare. Den kreolska kulturen har sin grund i de afrikanska slavarnas arbete på sockerplantagerna, och idag är fyra av tio invånare kreoler, det vill säga med franskt-afrikanskt ursprung. Resten av invånarna är europeer eller har asiatiskt ursprung. Allt från musik, mat och arkitektur präglas av denna brokiga historia.

Reunion är idag ett franskt departement med cirka 800 000 invånare, euro som valuta och fina vägar och kollektivtrafik. Franska är officiellt språk, men kreol används i hög utsträckning.

I St Pierre, en stad med cirka 70 000 invånare på södra delen av ön, finns reunionskt vardagsliv snarare än en tillrättalagd turistort. I St Pierre finns flera vackra byggnader och palats som minner om kolonialtiden. Ett av de vackraste är det forna Hotel du Ville, som numera är pampigt kommunhus. Men det finns även mörkare sidor. Tiggare sitter utmed strandpromenaden, och det är tydligt att inte alla i samhället har det lika enkelt här.

På kvällarna är det lokala utelivet fokuserat kring de olika små matbodarna längs med havet, medan musiken dunkar. Vi äter nygräddad pizza från vår favoritbod, medan vågorna piskar in på den klippiga stranden nedanför i mörkret. Vi provar galette, matpannkaka, med en utsökt fyllning av spenat, potatis, ost och lök. Cari, eller carry, är Reunions curry, och serveras ofta med kyckling, ris och linser.

Reunion har drygt en halv miljon besökare per år, jämfört med grannön Mauritius 1,3 miljoner. Direktflygen hit från Europa är få och turisterna är till största del från Frankrike. Ön har på senare år blivit känd för de dödliga hajattacker som i princip årligen tar livet från unga surfare. Ön har, till skillnad från Mauritius, enbart cirka tre mil stränder och rev, och därmed inte alls samma fokus på badturism och lyxhotell utmed kusten. På Reunion består lyxen av något helt annat och mycket djupare – naturen.

Mitt på Reunion finns tre geologiska amfiteatrar, som egentligen är kollapsade delar av den 3000 meter höga vulkanen Piton des Neiges. Piton de la Fournaise är lite lägre än sin syster, och är fortfarande aktiv. Senaste utbrottet var 2010.

Det är lätt att få intrycket att denna bergiga och otillgängliga ö vill vara lite otillgänglig, oavsett om det handlar om att det är franska som gäller eller att naturen inger respekt. Reunion vill inte locka världen till sig – det är bara de envisa och strävsamma vandrarna och cyklisterna som verkar ta sig hela vägen hit.

Det är just det som är charmen med Reunion. Att bergen är så extraordinärt höga, vackra och bestämda. Att vägarna är så krokiga. Att man vägrar tillhöra varken Afrika, Indien eller för den delen i sinnet till fullo EU eller Frankrike. För man är ju på kartan så långt borta, i ett eget hörn av världen.

Och det är i denna irriterande otillgänglighet som kärleken till Reunion blir som störst.